Historik

SOFIA HEMBYGDSFÖRENING

Arkivfoto från tidigt 1900-tal med Werner Groens malmgård och Sofia kyrka (ovan).

 

Sofia Kommunalförening – Sofia Hembygdsförening

 

Invånarantalet i Katarina församling hade vid 1800-talets slut ökat så mycket att en delning av församlingen var aktuell. I Vitabergsparken hade en tomt för en ny kyrka köpts redan 1896 av Stockholms stad. När Sofia församling formellt bildades 1917 av Katarina församlings östra del, hade kyrkan stått klar i drygt tio år.

 

Katarina församling hade sedan tidigare en självständig sammanslutning som stöttade kyrkorådet; Katarina diskussionsklubb. I och med delningen av församlingarna tyckte Katarina diskussionsklubb att det var på sin plats att Sofia församling fick en liknande självständig sammanslutning. På så vis bildades Sofia Kommunalförening. Kommunalföreningen skulle bland annat föreslå kandidater till kyrkovärdar, kyrkoråd och skolråd men också hjälpa till med förvaltandet och delningen av Katarina församlings fonder.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ernst Klefbeck Barn på sommarkolonien

 

En av de första medlemmarna i föreningen var prästen Ernst Klefbeck, som blev känd för sitt arbete med barn och ungdomar, t ex sommarkolonier och ungdomsverksamhet i Vita Bergen.

 

1988 bytte föreningen officiellt namn till Sofia Hembygdsförening, för att inte av misstag kopplas ihop kommunens verksamhet. Föreningens verksamhet infattar idag, förutom att dela utdela magnoliapriset, att ordna föredrag och stadsvandringar för att öka kunskapen om den egna stadsdelen och även ge möjlighet till trivsam samvaro och besök på teatrar, museer mm för medlemmarna.

 

Sofia kyrka

Kyrkan är uppkallad efter Oscar II:s hustru, Sofia och invigdes 1906. Kyrkbygget tog fyra år. Ansvarig för byggnationen var arkitekt Gustaf Hermansson. Det är en centralkyrka med exteriören som har sina förebilder i Rehnlandets romanska kyrkoarkitektur. I kyrkan ryms 1200 besökare.

Murarna är utförda i ljusröd granit med inslag av mörkare sandsten. Den kopparklädda spiran är en stålkonstruktion som omges av flera småtorn. Vid mitten av 1940-talet fanns en vilja att förändra kyrkorummet. Arkitekten Lars Israel Wahlman gav rummet större enhetlighet och lugn samt framhävde rummets stora rymd och fick detaljerna att underordna sig helheten.

Sofia kyrka ligger på den högsta punkten av Vita bergen, 46 meter över havet. Genom sitt höga läge är kyrkan väl synlig och utgör en karakteristisk siluett för denna del av Söder.

Groens malmgård

Groens malmgård är belägen vid Malmgårdsvägen 53 på Södermalm. Malmgårdsvägen har fått sitt namn efter malmgården. På 1670-talet anlades en stor trädgård av holländaren Christian Horleman (fafar till arkitekten Carl Hårleman). År 1700 köptes egendomen av en annan holländare, vinhandlaren Werner Groen som gett sitt namn till gården.

Groen lät uppföra huvudbyggnaden som fortfarande finns kvar. Då var det ett gult putsat trähus med gråa pilaster och säteritak i karolinsk stil. År 1791 fick huset dagens utseende med brutet tak och målad fasadpanel.

 

 

Elsa Borg

Elsa Dionysia Borg (1826-1909) brukar kallas "Vita bergens drottning". Hon flyttade in i Groens malmgård 1879 och upprättade där Stockholms första socialhjälpskontor för barn och prostituerade kvinnor.

Borg hade då i några år varit föreståndare på ett bibelkvinnohem på nuvarande Skånegatan. I slutet av 1800-talet var den kommunala socialvården näst intill obefintlig, så man fick lita på privata initiativ. För att finansiera verksamheten ägnade Elsa Borg sig åt trädgårdsskötsel, tog hand om herrskapstvätt och tillverkade filtar som såldes. År 1892 kom den driftige trädgårdsmästaren August Johansson till hennes hjälp. Under hans omsorg blev skördarna i trädgården större och rikare, vilket drygade ut kassan.

När verksamheten var som störst drev Elsa Borg åtta hem och utbildade årligen ett tjugotal kvinnor i bibelkunskap, sjukvård, sömnad och anatomi. Elsa Borg gick ur tiden 83 gammal, saknad och sörjd av många. Begravningen hölls i Sofia kyrka.

 

Statyn

Med hjälp av en donation och insamlade medel kunde hembygdsföreningen år 1971 hedra Elsa Borg med en skulptur i Vita bergen under magnoliaträdet.

Statyn är skapad av Astri Bergman-Taube med inskriptionen "Den första verkliga socialarbetaren Elsa Borg Vita bergens drottning 1826-1909. Till minne av en enastående kärleksgärning. Donation av Augusta och Josef Johansson m.fl."

 

Magnoliaträdet

Malmgården övertogs sedermera av trädgårdsmästarsonen Josef Johansson. År 1933 lät han och hans hustru plantera en magnolia till Borgs ära. 1969 beslöt förening att inrätta ett kulturpris i form av en magnoliaplanta att utdelas under magnoliaträdet i Vita Bergen till någon som gjort insatser för och glatt sina medmänniskor i Sofia eller på Söder.

Sedan 1980-talet drivs gården av stiftelsen Malmgården Vita Bergen som odlar biodynamiskt och bl a anordnar julmarknad i huvudbyggnaden under adventstid.

 

 

Staty av Elsa Borg.

Magnoliaträdet i Vita bergen planterades 1933.

Magnoliaträdet blommor.